Vad är Vibe coding?

Det pratas mycket om "Vibe coding" just nu. Det kanske låter som något för lata utvecklare, men i själva verket befinner vi oss i ett paradigmskifte i hur vi utvecklar digitala produkter. Vad innebär det i praktiken, och när ska man egentligen lita på "viben"? 

Vibe coding är precis så flummigt - och fantastiskt -  som det låter. Vibe coding handlar om att flytta fokus från syntax (hur man skriver) till intentionen (vad man vill uppnå). Istället för att manuellt koda varje rad själv tar utvecklaren rollen som arkitekt, dirigent och kvalitetskontrollant. 

Begreppet vibe coding är kanske inte heller helt rätt - vi pratar nog hellre om "agentisk kodning" eller "no-code". Det är ju “agentic coding” som gör vibe coding möjligt, genom AI-agenter som skriver kod och löser uppgifter.

Vad är vibe coding?

Det handlar om att sluta stirra på enskilda rader kod och istället börja prata med datorn. Istället för att skriva saker som: "for (let i = 0; i < list.length; i++) { ..."  ...så säger utvecklaren till sin AI-agent (ett AI-verktyg som kan skriva och modifiera kod): "Kan du fixa en snygg lista som sorterar sig själv efter popularitet och kasta in en animation som känns lite... lyxig." Du kodar på en "vibe". Du beskriver din vision, din intention och känslan du vill uppnå. Sedan låter du ett AI-agenten göra grovjobbet med att ta fram koden medan du själv agerar dirigent. 

Det låter ju som att alla kan ta sig an detta, men för att det ska fungera krävs mer än bara en vanlig texteditor. Vi pratar om AI-native miljöer som Cursor eller Claude. 

Det finns också verktyg där det inte behövs någon djupare kodkunskap (i början i alla fall), så kallat "no-code / low-code + AI", som exempelvis Lovable där man är mer en "beställare".

När passar vibe coding bra?

Vibe coding är förstås inte heller lösningen på allt. Det gäller att veta när man ska släppa loss agenterna och när man bör ta tag i ratten själv.

Det passar bra för:

• Prototyping - för att visualisera en idé snabbt för att se om den håller.
• Bulkkod - all den där tråkiga standardkoden som måste finnas där men som ingen vill skriva.
• Frontend-piff -  till exempel för att snygga till och fixa responsiviteten

När passar vibe coding mindre bra?

Det passar mindre bra för:

• Kritiska affärslogiker - exempelvis avancerade beräkningar av saker som skatt, lagerstatus eller medicinsk data. Här räcker det inte med "vibe" – här krävs 100% precision och korrekthet.
• Säkerhet - att låta en AI sköta autentisering utan mänsklig granskning är som att lämna dörren olåst och hoppas på det bästa.
• Prestandaoptimering - AI:n tenderar att skriva "tung" kod. För att få en sajt att ladda blixtsnabbt krävs ofta mänsklig fingertoppskänsla.

Som en av våra seniora utvecklare säger "vibe coding är najs för att casually utforska tekniker, men inget som man vill skeppa eller göra sig beroende av".

Reality check - det tar fortfarande tid

Det finns en farlig myt om att vem som helst kan bygga nästa stora digitala plattform på en kafferast med hjälp av AI. Sanningen är att Vibe Coding kräver mer av utvecklaren på vissa sätt, inte mindre.

Domänkunskap är allt, om du inte vet hur en bra databasstruktur ska se ut så kommer du att "viba" fram ett korthus som rasar så fort du får fler än tio användare.

"Debugging-helvetet" - när AI:n skriver 500 rader kod åt dig på tre sekunder, måste du kunna läsa och förstå varje rad. Om något går fel (och det gör det!), måste du veta varför.

Prompt Engineering - att ge rätt instruktioner – är ett hantverk i sig. Det kräver ett tekniskt språkval och en förståelse för systemdesign.

Att "vibe-koda" utan att förstå grunderna är som att köra en Ferrari utan körkort - det går jättefort och jättebra tills du möter första kurvan. Sen går det inte alls.

Vad betyder det för våra kunder?

För dig som kund innebär det kortare väg från idé till fungerande lösning. Med AI som verktyg kan vi snabbare ta fram prototyper, testa riktningar och fatta bättre beslut tidigt i processen. Det minskar risken för felinvesteringar och gör att vi kan lägga mer tid där det verkligen gör skillnad - på strategi, användarupplevelse och affärsnytta. Du får helt enkelt mer värde, snabbare.